Ditec Cup 2019

Publicerad 2019-04-01 08:53

F06 laget har haft en riktigt tuff vår i seriespelet då de mött övervägande F05 och äldre tjejer varje match. Vår yngsta spelare i truppen är 9 år och våra älsta tjejer är födda 05. Varför ser det ut så tänker man då? Vi har inte speciellt många flickor som är födda 06 helt enkelt, 7 för att vara specifik. Hur får man runt det i ett seriespel? Vi har löst det så att vi skapade en trupp inte bara baserad på ålder utan en bra sammansättning där tjejerna får rätt innebandyutmaning. Svårt? Ja skitsvårt för att vara helt ärlig. Det har varit tårar, tvivel och brist på motivation. Det jag är extra stolt över detta året är att vi har hållt samma lag, samma linje och det betalade sig riktigt bra i slutet. För i helgen bar det av till Falkenberg och Ditec Cup...

Vi åkte ner till Ullared på lördagen där tjejerna sammanstrålade och fick en shoppingdag tillsammans. Därefter åkte vi och checkade in oss på Ullareds camping och käkade pizza med de andra tjejlagen som också var där. Vi körde en femkamp där det sattes fast bilar i ansiktet, spottades marshmellows på Donald Trump, gicks på lina och runt hus. Riktigt lyckat och bra jobbat av coach Kristin som hade fixat med femkampen! Därefter var det dags att lägga oss för att ladda inför matchdagen.

Jag kämpade med att få till en strategi för hur vi skulle byta. Vi var liksom en för kort och vi har lite backbrist... Att rodda runt för mycket i byten blir heller inget bra i detta gänget, det blir helsnurrigt. Som tur var fick vi förstärkning på morgonen av Alicia som susade ner för kusten för att spela. Då fick vi tre hela kedjor och en av dem satt var tredje period, rullande schema och alla spelade lika mycket. Perfekt!

Första matchen åker vi på en förlust med 2-0 men tjejerna tycker inte de visade sin rätta kapacitet. Och det visade de med råge i andra matchen, vinst med 4-0 och sista matchen i gruppspelet behövde vi vinna för att ha en chans att gå vidare. Vi klarade en vinst och vi var vidare!

Kvartsfinalen är jämn och det står 1-1. Då, helt plötsligt, sätter Doris världens skott och det står 2-1! Det hör inte till vanligheterna att Doris gör mål och hon har längtat SÅ efter det. Hon har haft många lägen under våren och nu tajmade hon det! Proffsig coach som jag är fällde jag en tår, Doris med och även i publiken kom det glädjetårar. Sista minuterna är rafflande och vi klarar det, vi vann! Vi är i semi!

In med frukt, lite annat socker och vi ställer upp i semifinalen. Laget vi mötte hade "hejat" på oss för de ville möta oss för vi var så små. Som sagt, vår yngsta spelare är 9 år... men vi är små och naggande grymma ;) Vi ledde med 3-0 efter fyra minuter. Tjejerna var helt i extas. Danne fick lugna ner dem på bänken "Det är 20 minuter kvar tjejer, allt kan hända!" och det gjorde det. Snart stod det 3-3 och det var så nervöst. I slutminutrarna rullar Wilda in 4-3 till oss och vi är i final. FINAL! VI? Vi som har förlorat hela våren och tvivlat och gråtit och velat sluta spela innebandy. Vad hände liksom?

I finalen mötte vi Träslövsgärde som är ett otroligt duktigt innebandylag. De kunde rulla boll. Vi visste att de var duktiga, vi visste att vi var så trötta att vi gick på ren vilja. Vi förlorade finalen med 3-0 helt rättvist. Våra tjejer fick beröm från både Falkenbergs IBK och Träslövsgärde att de sällan skådat sådant hjärta och kämparglädje som våra tjejer visade. Tjejerna krigade och störde faktiskt Träslövsgärdes fina spel och enda laget i turneringen som klarat av det. Tjejerna kastade sig för att täcka boll i slutminutrarna trots att vi låg under med 3-0. Helt underbart att se!

Jag är så stolt över dessa tjejer och jag är så glad att detta hopplock av åldrar har fått prestera tillsammans. Att vinna är inte det viktiga men att få kämpa ihop och se att det ger resultat, det kommer de ha med sig i hela sitt liv oavsett om det är på en innebandyplan, i skolan, arbetslivet u name it.

Nu gråter jag igen.... :)

Även stort tack till Danne för ditt stöd, pepp och röst under dagen.

Öckerö tjejer det e grejer!

/Karin